I'm the butterfly killer! Yes I am!

Imorse när jag skulle dra till jobbet upptäckte jag en stackars äcklig fjäril utanför mitt rum. Den såg stendöd ut så jag orkade inte bry mig just då.

"Stendöd"

När jag kom hem nu tänkte jag att jag skulle spola ner den lille rackarn. Eftersom jag trodde att den var död så tog jag tag i vingen på den och börjar traska mot toan som ligger ungefär fyra meter bort. Fjärilens vingar rörde lite på sig men jag trodde det bara var luften som rörde vid dem. Jag stannade dock ändå och då börjar jäveln att flaxa för fullt. Jag skriker och kastar ner den i toan.

Skräms den sådär är den nästan värd att dö. Djurvän och insektshatare som jag är så valde jag att inte ta upp äcklet. Om den har legat framför min dörr hela dagen kan den inte må bra ändå.

Innan jag spolade hade Annika lite fina ord och säga om den:

Säg att de andra fjärilarna kommer att sakna honom och att vi älskade honom av hela våra hjärtan när han fanns.. *snyft*

Begravningen. Prickarna i vattnet är "hår" från snuskäcklet när den började flaxa en massa.

Nu känns det bra, jag har ingen fjäril som ligger och degar framför dörren. Jag vet att låter väldigt okänslig men jag hatar verkligen insekter!

Ikväll blir det hem till Alexander för lite spel med hans plastbror och några kompisar till honom. Trevligt!

Pusskram

Kommentarer
Postat av: Ankan

Stackars den söta fina fjärilen... Den hade säkert haft ett bra liv Amanda. Jag hör på dig att du är i sorgechock! Den hade ett värdigt liv och dödshjälp är en moralfråga men jag tyckte att du gjorde helt rätt. Den stackaren ville nog lämna jordelivet... Annars skulle han nog varit ute på ängarna och flaxat eller i din eller min mage! ^^ Han finns i våra tankar nu, och i minnet... Forever!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback